Inlägg

Visar inlägg från 2011

Släkten Almström från Almunge. Del 1

Bild
Astris far: Alfred Theodor Almström Föddes i Hammarby by i Nysätra socken, Uppland 1/11 1855. Föräldrar: Inspektoren, sedermera byggmästaren Carl Johan Almström och Christina Catharina Kamph. Astris farfar: Carl Johan Almström Föddes i Sollentuna 26/3 1819. Föräldrar: Arrendatorn Peter (Pehr) Almström i Sten i Sollentuna. Lovisa Lagerström. Carl Johan Almström står antecknad som måg och inspektor på Ryda Kungsgård, som arrenderades av f.d. sjömannen Swen Kamph. Han kom från födelsesocknen Sollentuna troligen till Sewalla, ty där föddes sonen Swen Johan, den 27/2 1848. Som Carl Johan var född 1819, så var han 29 år, då ”farbror Swen” föddes. Sonen nr 2, Carl Gustaf, var född i Nysätra 15/9 1849, så flyttningen från Sevalla till Nysätra skedde väl troligen mellan åren 1848-49. På Ryda Kungsgård finns antecknad som inspektor hos Swen Kamph, åren 1848 – 50, sonen Carl Aug. Kamph, född i Vaxholm 18/2 1817. I dopboken står antecknadt om Carl Aug. Kamph att hans föräldrar

Släkten Almström från Almunge. Del 2.

Nu fattas i Carl Johan Almströms släkt blott hans mammas föräldrar och far- och morföräldrar. Hon hette som förut nämnts Lovisa Lagerström, och var född i Pilhamn på Värmdö, 7/6 1794. Hennes föräldrar voro: Båtskepparen och torparen Hans Lagerström i Skepparviken på Värmdö, född 1754 och inflyttad från Grinda 1794. Hans hustru hette Britta Andersdotter och var född 1759. Hon står antecknad som ”Westmans dotter”, hvarföre hennes far säkerligen hette Anders Westman. Beträffande Lagerström är det tyvärr så, att kyrkboken för 1754 just saknas, hvarför hans föräldrar äro mycket svåra att hitta. Brita Andersdotter kan inte hittas i dopboken för 1759, så uppgift om hennes föräldrar kunde ej erhållas. Förmodligen är hon icke född i Värmdö. Vi torde nu vara färdiga med Alfred Theodors faders släkt, och övergå till hans moders släkt. Modern hette som förut nämnts Christina Catharina Kamph, och hon var dotter till f.d. ”sjömannen”, sedermera arrendatorn på Ryda Kungsgård i Nysätra, Swen Kamph, fö

Släkten Almström från Almunge. Del 3

På Astris begäran har jag forskat lite grand i Uppsala Domkyrkoförsamlings arkiv för att taga reda på hennes farmor och faster, hvilka – som vi förut sett – flyttade från Nysätra in till Uppsala den 5/4 1862. Vi finna henne – Christina Catharina Almström – antecknad som boende i ”Ladukvarteret n: is 11, 12 & 13”, sedermera Nedre Skolgatan 7. Hon blev änka 12/4 1858, då Alfred Theodor var 3 år gammal. I Uppsala stannade familjen emellertid inte länge, ty den 10/11 1864 (då Astris pappa var 9 år) flyttade den till Gävle och blev kvar där ända till 17/11 1879, då utflyttning antecknades från Heliga Trefaldighets församling. Om Astris pappa stannade kvar i Gävle till 24 års ålder, har jag inte konstaterat. Hvilket år han begav sig till sjös, har jag kanske hört av min moder, men jag har ingen anteckning därom. Dock ser det ut som om han gått i skola i Gävle. Troligt är att han aldrig återvände till Uppsala, ty hvarken han eller de äldre bröderna finnes antecknade såsom boende i Nedre S

Släkten Almström från Almunge. Del 4.

Hos Christina Catharina Almström i Uppsala bodde också Mathilda Almström, född 6/8 1861 i Almunge. Då det är tänkbart att hon var kusin till Astris far, skola vi söka taga reda på henne. Vid utredandet av hennes släktförhållanden upprullades helt oväntadt en helt ny släktlinie, utgående från Johan Almström i ett tidigare äktenskap med Märtha Pehrsdotter, född 1750. Vi kunna gå tillbaka till Eric Almström, född 1725 på Moga i Almunge. I husförhörsboken för åren 1783, 84, 85, 86, 87, 88 och 1789 finna vi antecknadt för gården Stora Moga: Eric Almström, enkling, född 1705 (skall vara 1725) Hans hustru Lisken, född 24/5 1729, synes sålunda vara död, åtminstone 1783, ty då finns hon icke med. Hon skulle 1783 ha varit 54 år. Möjligt är dock, att hon dött ännu tidigare. (Boken börjar nämligen 1783). Eric Almström dog 1789. Hans son Jan (Johan) var född på Stora Moga 6/10 1747. Hans första hustru hette Märtha Pehrsdotter och var också född i Moga 22/10 1750 Hennes föräldrar voro Pehr Pehrsson,

Släkten Almström från Almunge. Del 5.

Astri säger sig ha hört av sin fader, att Karl Johan – hans fader – och Robert Almström voro kusiner. Robert Almström var den mycket bemärkte industrimannen och politikern, född 1834. Disponenten på Rörstrand, på hvars porträtt man mycket tydligt ser, att han är släkt. I antavlan märkte jag då, att Johan Almström i sitt andra äktenskap hade sonen Carl Gustaf, född 18/3 1797. Det skulle kunna tänkas, att han kunde vara fader till Robert Almström. Jag övergick därför till att undersöka Carl Gustaf Almströms närmare data, och kom till följande resultat: Carl Gustaf Almström föddes å ”Schällnora” qvarn, den 18/3 1797. Föräldrarna voro: Mjölnaren Johan Almström och hans hustru Greta Andersdotter. I husförhörsbokern för Fresta, åren 1796 – 1802 stå antecknade på ”Schelnora qvarn”: Mjölnaren Johan Almström, född i Almunge 1748, inflyttad från Norrsunda 1796. Hustru Greta Andersdotter, född i Norrsunda 1768, inflyttad från Norrsunda 1796. Son Pehr, född i Norrsunda 1791. Dotter Greta Stina, f

Släkten Almström från Almunge. Del 6

Tidigare finnes antecknadt att Pehr Almström, född 1791, flyttade till S.t Olof den 21/10 1831. Han var då 40 år gammal, och hans hustru Lovisa Lagerström 37 år Pehr Almström blev mjölnare på Löfstaholm, tillhörigt statsrådet, friherre G.F. Åkerhielm. I husförhörslängden för S.t Olofs församling 1835 finna vi hela familjen upptagen: Mjölnaren på Löfstaholms qvarn Pehr Almström, född i Fresta 1791 Hustru Lovisa Lagerström, född i Wärmdö 1794 Dotter Margareta, född 29/9 1817 Son Carl Johan, född 26/3 1819 Son Pehr Gustaf, född 27/12 1821 Dotter Fredrika, född 20/4 1824 Son Isaac Wilhelm, född 29/3 1829 Son Fredric Oscar, född 5/2 1834 Son Frans Aron, född 1/4 1835 De två sistnämnda sönerna voro alltså födda i S.t Olof. Sonen Frans Aron föddes som vi sågo 1/4 1835. Men det torde ej ha varit något roligare kristningskalas, ty vi finna att Pehr Almström dog 9/4, blott en vecka efter dopet. Det måtte ej ja varit lätt för enkan att stå där ensam med sju barn, hvarav den yngste alldeles nyfödd

Släkten Almström från Almunge. Del 7

Mina forskningar i Stockholm efter Kampharna gav inget resultat. Christina Catharina såväl som den yngre systern Carolina Mathilda voro båda födda i Stockholm (1819 resp. 1836), så man tycker att familjen borde ha bott där då. Dessutom vet jag ju att Swen Kamph var mantalsskriven i Stockholm åren 1848 – 49. Men jag kunde ej hitta honom. Likaså borde David Kamph ha bott i Stockholm, ty då föddes där dottern Stina Lisa, den 1/5. I Maria församling, i kvarteret Ufven större, huset nr. 69, fanns år 1760 hos sidenvävaremästaren Carl Theodor Desmares (som arbetade hos ”Fabriqueur” Wiesen) en ”lärgosse”, Carl Kamph, 20 år gammal, alltså född 1740. Likaså fanns i huset nr 73 i kvarteret Västergötland en annan sidenvävare(gesäll), Kristoffer Kamph. Om dessa voro släkt till David Kamph är ej godt att veta. Det kuriösa är att i Maria, i kvarteret Draken, huset nr. 7 fanns 1760 en krögareenka, Magdalena von Kamphen, född 1709 (hon var enka efter en ”tracteur” J F von Kamphen). Hon hade en son som

Släkten Almström från Almunge. Del 8

Bild
I mina anteckningar om släkten Almström fattas nu egentligen bara Almströms på Rörstrand samt den ännu i Almunge levande hemmansägaren August Almström och hans släktingar. Hvad Almströmmarna på Rörstrand beträffar har det hittills inte lyckats att koppla in dem i Almungeantavlan. Jag skall här anteckna hvad jag vet till ledning för kommande forskningar. Adolf Fredrik Robert Almström var född 19/8 1834 i Åmål, där fadern Per Olof Almström var apotekare. Hans hustru hette Sofia Charlotta Gjörke, född 12/9 1804, död 9/4 1846. De gifte sig i Karlstad 25/7 1830. Robert fick 1850, som 16-åring anställning vid Rörstrand. Han blev redan 1855 (21-årig!) verkmästare vid Rörstrands porslinsfabriker, sedan företagsledningen kostat på honom studieresor till England, där han besökte flera av de förnämsta fabrikerna. 1863 blev han – 29-årig – teknisk disponent och 1893 även administrativ chef, hvilket han var till 1909. Han var ledamot av 1:a kammaren 1888 – 96, samt 1898 – 1910. Åren 1895 – 1907 var

Släkten Almström från Almunge. Del 9

Ser man nu på antavlan, så finns det inte många att välja på, ifall Robert Almströms släkt skulle kunna inkopplas i Almungesläkten. Vi måste då gå ända till Eric Almström, född 1725, eller hans äldre bror Petter, född 1720. Eric Almström hade veterligen ingen mer son än Johan. Uppmärksamheten torde därför böra inriktas på trädgårdsmästaren Petter Almström, född 19/3 1725. Hittills har jag ej hittat några barn, men att han var gift framgår utav att hans hustru stod som dopvittne vid ett dop 6/6 1745. Petter Almströms hustru står angiven att heta Karin, men om hennes födelseår och föräldrar vet jag ingenting. Troligen var hon inte född i Almunge och inte heller uppvuxen där. Jag har omsorgsfullt gått igenom dopboken för Almunge för att få reda på Petter Almströms barn, men jag har bara hittat en son som hette Petter och han står antecknad som död (väl dock inte dödfödd, eftersom han blev döpt). Petter Almström hade också en dotter som hette Märtha Catyharina, men inte heller henne har j

Släkten Almström från Almunge. Del 10

Jag har även i Almunge hittat en ”salpetersjudare” Mårten Almström (1760-tal). Han bodde på Söderby gård i Almunge. Men hans eventuella släktskap har jag inte lyckats utreda. Dock torde han tillhöra släkten. I Almunge hittar man också en soldat, Anders Almström. Hans hustru hette Kerstin. 13/10 1763 fick de en dotter, Catharina 19/12 1765 fick de sonen Johan De fick även en dotter, Märta Cajsa, antecknad som död. Anders Almström bodde på Lamsta. Om de höra släkten till vet jag ej. En dräng, Johan Almström var dopvittne i Almunge 4/11 1764. En kvarndräng, Olof Persson Almström, född i Vendel 1746, och hans hustru Maria Ersdotter Wengren fanns även i Almunge I Domkyrkoförsamlingen i Uppsala böcker, har jag hittat: I kvarteret Rosendal n: o 6, i Uppsala bodde i midten av 1700-talet en biblioteksvaktmästare Carl Almström, född 1705, död 18 april 1762. Hans hustru hette Stina Nyman, född 1709. Sonen Carl Almström, född 1734 Sonen Adolf Almström, född 26/8 1745, gift med jungfru Catharina Ko

Astris första besök i Forsbacka

Bild
Det var den 1 augusti 1910 som jag kom till Forsbacka. Astri befann sig då troligen kvar i Holland, där hon i Scheweningen satt som ”attraktion” på hemslöjdsutställningen där. (Jag har ett urklipp ur tidningen ”Hvar 8 Dag”, där man ser en bild av henne sittande vid spinnrocken). Troligen fann hon nåd för holländarnas ögon såsom representativ svensk typ, ty det var många som kom till den svenska avdelningen bara för att få se ”den vackra svenskan” (jag har numera glömt bort hvad det heter på holländska.). och nog var Astri god nog åt dem, där hon satt i sin färgstarka Leksandsdräkt. Efter utställningens slut reste Astri till Bryssel för att få se den där då pågående världsutställningen. Och därpå reste hon hem över den skummande Nordsjön. Men något datum för hennes hemresa har jag inte kvar i minnet. (Förmodligen finns hennes brev kvar i några gömmor. Jag gissar att det var slutet av augusti.) Det kom ju brev från henne till Forsbacka, och folket där var en smula nyfiket på att få se nå

Porträtterna

Bild
Morfar skriver i sina memoarer om sitt hem i Forsbacka och i den texten finns följande rader att läsa: “Det var i detta rum som jag började teckna mina många porträtt, såväl av min söta fästmö, dels ett stort antal självporträtt! Vidare ritade jag i detta rum porträtt en hel rad av brukets tjänstemän, hvilka porträtt ännu lära pryda en vägg i Forsbackas brukshotell. Här ha också tillkommit en hel rad ståtliga dansprogram för balerna på bruket.” Vi kunde inte annat efter att ha läst detta, än åka upp till Forsbacka och titta på bruket och se efter om det fanns några porträtt kvar på värdshuset. Och det fanns det. Ingenting verkar ha ändrats sedan de hängdes upp. Jag kan lova att det var ett stort ögonblick att få komma upp där på övervåningen och få se morfars självporträtt och teckningarna av hans kollegor. Forsbacka värdshus innehavare blev glada över att få veta mer om bilderna och var mycket tillmötesgående. Trots att de hade en stor skara gäster som skulle komma, tog de sig tid

Hemmet i Forsbacka

Bild
Några särskilda minnen speciellt anknutna till det första lilla rummet, har jag just inte. Jag hade inte så mycken tid över för några studier precis, men nog gjorde jag väl hvad jag kunde. Av kamraterna på bruket hade jag ritaren Carl Lindström på ”sängsidan” och kemisten Carl Eliasson på ”byråsidan”. Något intimare umgänge hade jag inte med någon. Hur länge jag bodde i detta första lilla rum, vet jag inte, men det var tills martiningeniören Walfrid Eriksson gifte sig med Ebba Renck, och det torde måhända ha varit någon gång 1912. Walfrid E. bodde i ett hörnrum åt söder, ett jämförelsevis stort rum med två fönster, säkerligen det bästa i hela Prästbyggningen. Nu hade kamrer Forsberg dött och efterträdts av Hjalmar Andersson. Och nu var det lättare att få något åtgjordt åt rummen i Prästbyggningen. Då Walfrid E. flyttade, fick jag hans rum, och det blev nu ommåladt i hvit Ripolin och omtapetseradt med ljusa, trevliga tapeter, jag fick nya fina hvita hemslöjdsgardiner och rätt så skapl

En del av lösningen på gåtan

Bild
I högermenyn på den här bloggen har vi länge haft en bild som vi inte vetat var den varit tagen. Den finns inklistrad bland morfars papper. Ett riktigt fotografi; det är lite dåligt fixerat och har börjat fälla silver. Som rubrik till bilden har vi ställt frågan Är det någon som vet var detta är? "Foto av Kasper Salin, 1910. Samma hus med Åsögatan österut med Skeppargränd till vänster. Det fanns en bröd- och mejeributik där en av våra affärslokaler ligger nu. Fotot finns på Stockholms Stadsmuseum." Plötsligt var det någon som visste det! Det kom en kommentar: Bilden föreställer Åsögatan. Jfr: http://www.asoberget.com/images/S-5-HI15.jpg http://www.asoberget.com/images/IMG-2/skepp-asog.jpg Från http://www.asoberget.com/S-5-HISTORIA2.htm Och visst var det så! I HSB BRF ÅSÖBERGET 233 för Åsögatan 192 och 194 fanns en historik som visade en bild tagen på nästan exakt samma ställe. Bilden var tagen utanför föreningens hus. "och här ser vi Åsögatan österut i höjd med