torsdag 23 januari 2014

… en ytterst riklig middag med kaffe för 1.25…

Lördagen den 15 september 1917

Hur jag bär mig åt, så kommer jag ohjälpligt på efterkälken! Nu ha återigen mer än 14 dagar gått. Sommaren tycks nu vara slut; det förut så strålande sommarvädret – så ovanligt varmt och skönt – har förbytts i rusk och oväder. Tänk t.ex. ett så gräsligt väder vi hade i går afton! Jag hade planerat att anträda min andra Lapplandsresa som i går, med uppehåll i Forsbacka för att ordna om min flyttning. Men resan blef uppskjuten till söndagen.

Under dessa 14 dagar har jag mest idkat kontorsarbete. Två kortare resor har jag företagit, bägge till Wreta och Nyköping. Den första resan företogs den 7, den andra den 11.

Den första resans ändamål gällde att komma öfverens med jordarrendatorn vid Wreta om rättigheten att få taga mark i anspråk för blifvande brytning före begärd utmålsläggning, vid hvilken ytterligare mark skall lösas.

Resan företogs på dagen från Stockholm och åter. Åkte till Svärta gård och promenerade till fots i stark värme till Wreta, där jag genast träffade arrendatoar Jansson. Han och jag sprungo i backarna ett par timmars tid och letade efter linier och rösen för utmålen. Jansson ställde sig mycket tillmötesgående beträffande användande af mark.

Vid 3-tiden på eftermiddagen var besöket ändadt vid Wreta, och jag gick den långa vägen in till Nyköping, lastad med en stor påse svamp, som jag under springet i skogen hopsamladt – en rätt vacker kollektion! Jag var förkyld under denna resa, hade snufva och starkt nedsatta krafter, hvarföre jag blef väldigt trött af den jämförelsevis obetydliga marschen in till staden.

Väl ditkommen gjorde jag i mathänseeende en lyckad upptäckt i Hushållsskolan, som serverade en ytterst riklig middag med kaffe för 1.25. Detta var annat än Stadshotellet, där samma mat nog kostat 3.25 eller mer.

Eftermiddagen tillbragtes hos fru och fröken Andersson, gamla bekanta från Juresta i Floda, hvilka jag uppsökte i deras fina bostad i Kungsgatan 3, ett nummer och en gata, som de goda Nyköpingsborna tycktes sakna hvarje kännedom om, att döma af hur många gånger jag blef visad fel.

Här bjöds jag på godt kaffe och konjak till – i anseende till min förkylning! Deras hem var fullt af skolflickor – Ahlstrandare och Juvellare – som ville höra musik, och jag sökte tillfredsställa dem så godt jag kunde på ett till det yttre synnerligen storslaget Fennich-pianino, hvars inre emellertid ”hade sett bättre dagar”.

8.4 gick mitt tåg tillbaka till Stockholm, och jag följdes till stationen af hela flickhögen.

Den andra resan företogs i sällskap med den nye gruffogden för Wreta, den f.d. öfvergruffogden, J.A. Andersson från Kinna, numera bosatt i Hjo och pensionerad från Kinnabolaget. Han hade svarat på min annons i juli, och sedan Nordström afsagt sig att komma, tog jag denne på grund af hans fina rekommendation från Dr. Lundbohm. Jag tror det blir en förmåga, fast det är möjligt att han har anlag att slå på stort.

Villkoren för en sådan man äro numera inte så dåliga. 300/mån, samt fri bostad och vedbrand.

Nåväl, Andersson och jag reste ner till Nyköping på tisdagskvällen. Vi lågo öfver i staden, där A har en bror, verkm. Vid N.K.s verkstäder, samt gingo följande morgon tidigt ut till Wreta, samt sedermera till Svärta gård, där vi skildes åt hvar sitt håll.

Andersson tyckte mycket om kompassdraget och malmen. Han ansåg att det vore ”ingen fara att här nedlägga pengar”. Han bestämde sig för att antaga platsen och bo i Nyköping till en början. Platsen skall tillträdas 1 oktober, och bestämde vi till en början, att jordrymningar skola företagas på tre särskilda ställen för utrönandet af malmförhållandena.

storäng_denEn kväll – den 10/9 – var jag ute vid Storängen för att göra bekantskap med vår blifvande värd, överstelöjtnant C.G. af Wetterstedt. Jag ville närmare bese villan och resonera med honom om ved, koks, lampor m.m.

Jag blef synnerligen vänligt och förekommande emottagen, blef bjuden på grogg och cigarrer, samt kvarbjuden på the, hvilket jag dock afböjde.

Vi besågo tomten, trädgården och hela villan, in- och utvändigt. Helt säkert komma vi att få synnerligen trefligt – hade blott icke bränslefrågan kräft så oerhörda omkostnader. Man skall betänka att enligt öfverstelöjtnantens uppgift åtgår normalt för villans uppvärmning ca 175 hl koks och med nuvarande pris på koks à 5.10 hl kan man så lätt räkna ut hvilka utgifter vi få dras med blott för värme.

Själfva villan är ju eljest så treflig och bekväm, som man kan önska i ett så litet hus som vårt. Rikedom på vatten och lyse – icke mindre än 42 el. lampor sammanlagt. Hvilka utrymmen sedan, med källare, tvättstuga o.s.v., allt under samma tak! Toalettrum och badrum.

Jämfördt med stadsförhållandena anser jag hyran, 2 000 kronor resonabel, särskildt då man betänker trädgården och tomten och de fördelar dessa erbjuda. Vore blott värmefrågan icke så kuslig, så skulle jag vara mycket belåten.

I trädgården blef i år inte mycket frukt, men däremot hade de stor rikedom på blommor. Och grönsaker bör man inte kunna få så lite.

En hel del skulle vi få öfvertaga, delvis utan ersättning, såsom blomstsäll, gardiner, rullgardiner, all trädgårdsattiralj, redskap, m.m. en uppsättning el. lampor likaså.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar