3. Elisabeth Heijkorn.

Av -
Född 5/5 1853 – död 13/9 1945.

Elisabeth var gift med Edvard Larsson, lantbrukare och inspektor, bl a på Stockby gård, Stocksund. Edvard köpte på äldre dagar ett hus i Stockholm – Thulegatan 10. (Det står mycket mer att läsa om denna familj och deras boplatser här på bloggen)





Edvard Larsson

Barn:
Signe. Hon förblev ogift, men älskade doktor H. som var gift (frun satt på sinnessjukhus). De umgicks ändå mycket ”ärofullt” och diskret, eftersom han inte kunde skilja sig ”för anständighets skull”.

Hans Gösta Henning. (Henning ämnat som efternamn, om han inte fått namnet Heijkorn testamenterat av sin mormor ). Han var bergsingenjör. Gift med Astri Almström (se Matilda Heijkorn), kusin på mödernet. De hade tre barn.

Detta är vår morfars mor och morfars far.

Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Det stora gruvraset

Av -
Bild
Någon gång på 1930-talet – jag tror det var just 1930, ty det var just under den tid då borgmästare Fant lyckades kasta ut mig från Nyköping – fick jag genom Rick Lundgren, den blivande gruvchefen i Fagerstakoncernen, ett litet tillfälligt uppdrag att göra några gruvmätningar i Långgruvan, en gammal järngruva i närheten av Andersbenning, mellan Avesta och Norberg. Jag minns precis hur det var, när Rick Lundgren kom och mötte mig med sin bil i Avesta. Han hade bilen full med diverse verktyg och säckar, och jag förvånade mig mycket, att han ville smutsa ner bilen på det viset. De första dagarna bodde jag hos Lundgrens i den fina ingeniörs- eller gruvförvaltarevillan, men sedan fick jag ett gästrum beläget en trappa upp på gaveln över gruvkontoret. Och däruppe var mycket trevligare att bo än nere i villan. Ty där fick jag vara lite för mig själv. Lundgren var väl en skicklig gruvkarl och en karl ”som kunde säga ifrån” – hvilket var den förträffligaste egenskap en människa enligt hans
Läs mer

Horndal

Av -
Bild
Det var 1902 som jag praktiserade i Horndals järnverk. Ett par månader ungefär mitt på sommaren. Jag hade visserligen tio månaders praktik från Avesta okt. 1899 – aug. 1900, men då jag ville fullkomna mig så mycket som möjligt och få ihop till ett helt års praktik redan medan jag höll på med mina studier, så sökte jag plats i Horndal under denna sommar. Det var bruksdisponent Wahlberg som hjälpte mig dit. Ty utan hans hjälp hade aldrig Filip Bergendal, disponenten i Horndal, tagit emot mig. Bergendal var nämligen en ettrig herre, som det inte var lätt att klyva näbb med. Ja, Wahlberg var visst överingeniör i Jernkontoret då jag uppsökte honom och bad honom hjälpa mig. Jag minns litegrand, hur det var, då jag en kväll anlände till Horndal ifrån Stockholm. Jag kände ju ingen där, och första kvällen var det för sent att försöka ordna med någon inackordering, så jag fick ta in på något som kallades Horndals hotell. Det påstods tidigare ha varit ett stort hönshus, bestående av en lång envån
Läs mer