Heijkorn

På onsdagsmorgonen (den 25/7) måste jag lämna Siljansnäs. Allvaret måste följa! Kl 4 kom Beda och väckte, men jag blef ej resfärdig förrän kl 4.45. Jag hade lofvat konduktör Larsson att möta honom ½8 vid Sågmyra station. Vi skulle se på några gamla koppargrufvor där, som han hade del i. Min cykel hade jag lagat dagen förut, så nu stodo ringarna som järn. Den stod startfärdig! Morgonen var härlig. Siljan glittrade i morgonbrisen. Raskt var jag nere i Leksand, och strax efter sex knackade jag i förbifarten på rutan hos Rönnells i Hälla. Backarna vid Hisvåla vidtogo nu. De äro sannerligen tålamodspröfvande. Backe upp och backe ned bar det nu iväg mot Sågmyra genom en härlig, vild natur. Den vägen är verkligen i sin art riktigt sevärd, men nog är den svettdrifvande och tröttande, ty man måste gå äfven utför backarna. Emellertid körde jag liksom efter tidtabell, ty icke fullt 5 minuter efter den utsatta tiden infann jag mig på stationsplanen. Jag hade då i ett kör tillryggalagt 36 km. det...

Måndagen den 30-de juli 1917 Alltså ingen skrifning på en hel vecka och mer, men så har det just inte häller varit någon tid för det. På lördagskvällen (den 21) satt jag upptagen på mitt kontor in i det sista och hann med knapp nöd hem för att göra mig i ordning till resa. Jag hade beslutat resa upp till Siljansnäs öfver söndagen. Tåget gick 5.25 och om resan är inget att säga. Det stod en kö vid biljettluckan på ett femtiotal personer, och det blef i sista stund, som jag lyckades pollettera min cykel, som sedan kom så mycket obehag utaf. Jag hade planlagt att vid tågets ankomst till Gefle genast cykla ut till Forsbacka för att dels se om hemmet en smula och dels hämta en del småsaker, som jag ville ha till Stockholm. Emellertid var cykeln icke med, då vi kom till Gefle, och den planen strandade skändligt. Jag var åtskilligt arg. Icke nog med att Forsbacka-besöket måste inhiberas, äfven turens fortsättning blef ju alldeles kastad öfverända. Jag hade nämligen per telefon med Elia...

Lördagen den 21 juli 1917 Ett välgörande rägn kom igår öfver hela landet! Hela dagen strilade det ner, jämnt och stilla. Tänk hvad detta betyder för ett intorkadt Sverige! Rätt betydande rägnmängder lär också ha kommit. I Falu-trakten 18 mm och i Sthlm 7. Då jag tyckte det rägnade så bra här i går, hur måtte det då icke ha rägnat i Dalarna! Detta gör nu särskildt godt för potatisen, men äfven hafren får det godt och kan det måhända på sina ställen bli en andra skörd. Äfven i dag på morgonen ser rägndigert ut, så det är möjligt att himmelens goda inte är fullt slut än. Dock står utsikterna: ”uppklarnande i Götaland”. Tänk en sådan sommar! Det brukar då väl icke vara ofta, som man längtar efter hvarje droppe. Tvärtom har man väl vanligen anledning att förarga sig öfver det ständiga rusket. Men i år ha stockholmarna haft en sommar efter sitt sinne. Nu har det varit lämpligt för dess utflykter. Den här veckan har jag icke varit någon flitig skribent. Det går verkligen trögt. I måndags...