Släkten Almström från Almunge. Del 7

Av -
Mina forskningar i Stockholm efter Kampharna gav inget resultat. Christina Catharina såväl som den yngre systern Carolina Mathilda voro båda födda i Stockholm (1819 resp. 1836), så man tycker att familjen borde ha bott där då. Dessutom vet jag ju att Swen Kamph var mantalsskriven i Stockholm åren 1848 – 49. Men jag kunde ej hitta honom. Likaså borde David Kamph ha bott i Stockholm, ty då föddes där dottern Stina Lisa, den 1/5.

I Maria församling, i kvarteret Ufven större, huset nr. 69, fanns år 1760 hos sidenvävaremästaren Carl Theodor Desmares (som arbetade hos ”Fabriqueur” Wiesen) en ”lärgosse”, Carl Kamph, 20 år gammal, alltså född 1740. Likaså fanns i huset nr 73 i kvarteret Västergötland en annan sidenvävare(gesäll), Kristoffer Kamph. Om dessa voro släkt till David Kamph är ej godt att veta.

Det kuriösa är att i Maria, i kvarteret Draken, huset nr. 7 fanns 1760 en krögareenka, Magdalena von Kamphen, född 1709 (hon var enka efter en ”tracteur” J F von Kamphen). Hon hade en son som hette Carl Anders och var silkesvävaregesäll hos vävaren Boberg. Kan det vara ovan nämnde Carl Kamph, född 1740 som kastat bort ”von”-et? Man kan inte så noga veta.

Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Det stora gruvraset

Av -
Bild
Någon gång på 1930-talet – jag tror det var just 1930, ty det var just under den tid då borgmästare Fant lyckades kasta ut mig från Nyköping – fick jag genom Rick Lundgren, den blivande gruvchefen i Fagerstakoncernen, ett litet tillfälligt uppdrag att göra några gruvmätningar i Långgruvan, en gammal järngruva i närheten av Andersbenning, mellan Avesta och Norberg. Jag minns precis hur det var, när Rick Lundgren kom och mötte mig med sin bil i Avesta. Han hade bilen full med diverse verktyg och säckar, och jag förvånade mig mycket, att han ville smutsa ner bilen på det viset. De första dagarna bodde jag hos Lundgrens i den fina ingeniörs- eller gruvförvaltarevillan, men sedan fick jag ett gästrum beläget en trappa upp på gaveln över gruvkontoret. Och däruppe var mycket trevligare att bo än nere i villan. Ty där fick jag vara lite för mig själv. Lundgren var väl en skicklig gruvkarl och en karl ”som kunde säga ifrån” – hvilket var den förträffligaste egenskap en människa enligt hans
Läs mer

Jag hinner inte hälften af hvad jag borde och skulle vilja

Av -
Bild
Anteckningar från min lefnad 1918, band II Den 13 mars 1918 Det är alltså den 13 mars 1918 som jag påbörjar detta nya band, innehållande mina enkla hågkomster, som jag vill bevara som illustrationer till mitt liv och leverne. Jag märker sannerligen att mina anteckningar högst betydligt urartat, men jag kan knappast hjälpa det, ty jag har inte tid att gifva dem någon stilistisk ans, som de nog behöfde! Jag hinner inte hälften af hvad jag borde och skulle vilja. Det är endast de två timmarna på morgonen, innan jag far till mitt kontor, som jag i någon mån kan utnyttja; ofta blir det icke ens dem. På kvällarna är småungarna vanligen för bråkiga för att jag med någon grad af ro skulle kunna sätta mig till ihållande tankearbete. Jag har nu skrivit c:a 110 4:o-sidor med öfversättningen från Herzogs ”Handbuch der Finanzierungen”. Det går sannerligen inte fort, men så är det också specialtyska, innehållande en massa facktermer, där man ofta kan få sitta långa minuter för att komma på det klar
Läs mer