Inlägg

Anteckningar från min lefnad - Efter Forsbackatiden. 2

Bild
Fredagen den 29 juni. Strax efter den famösa 11te februari, då lönerna offentliggjordes, var det som jag tillskref bankdirektör Hallin i Stockholm och påminde honom om ett löfte han ett år förut gjort, att då han finge ”sitt tredje stora företag i sitt lif färdigt”, han skulle måhända skaffa mig en befattning där. Någon vidare förhoppning hade jag ju icke, men allt måste ju göras och försökas för att genomdrifva ett ombyte. Så mycket större var min förvåning, då jag omedelbart erhöll till svar ett vänligt bref med anmodan att komma ner till Stockholm och diskutera om en eventuell anställning. Det rörde sig om en nystartad malmafdelning, hvars chef jag eventuellt skulle designeras till. – Det säger sig själft att jag reste, och någon af dagarna omkring den 11 mars, alltså en månad efter, var det som jag var i Stockholm och gjorde upp kontraktet om den nya anställningen med 10 000 i lön + tantième på vinsten. Med detta kontraktet på fickan sade jag upp min plats i Forsbacka den 14/3, hos...

Anteckningar från min lefnad - Efter Forsbackatiden.

Bild
Torsdagen d 28 juni 1917. Denna volym är afsedd att herbärgera mina anspråkslösa anteckningar om det förflutna, för såvidt de röra min obetydliga person. Redan vid flera tillfällen förut har jag börjat med dagboksanteck-ningar, med växlande framgång. Utan tvifvel äro de roliga att ha och kunna måhända äfven besitta ett visst värde, icke blott för en själf i sena tiders dagar, utan äfven för de efterlefvande. Utom de fakta som meddelas, och hvilka väl till största delen äro föga förtjänta att bevaras och läsas af andra, tillkommer ett moment, som jag dock måste sätta ett visst värde på. Jag menar den stilistiska öfning, som med tiden måste sätta frukt i en viss färdighet att uttrycka sig och ge en lämplig form åt de tankar och betraktelser, man ju då och då får i sitt hufvud. Alltnog, jag har ånyo fattat en föresats att nedskrifva spridda anteckningar från det upplefda och icke nog med det, utan jag har äfven beslutat, att det denna gången icke får spåra ur, som det så ytterst gärna ...

Merituppgifter om Bergsingeniör Gösta Heijkorn, Västerås

Bild
Studier och avlagda examina Studentexamen på reallinien i Stockholm 1899; Kompletterat för överbetyg i matematik; Fullständig avgångsexamen från Kungl. Tekn. Högskolan, dess avdelning för bergsvetenskap, den 30 januari 1904; Specialkurs vid Tekn. Högskolan i metallografi och allm. metallurgi samt materialprovning, läsåret 1914-1915; Kommersiella studier för min konsulterande verksamhet i Stockholm 1918. Praktisk verksamhet Praktik som brukselev (och större delen av tiden som avlönad arbetare) vid Avesta järnverk sept. 1899 – aug. 1900. Praktik huvudsakligen vid hytta och martinverk, delvis som hjälpsmältare; Praktik som brukselev vid Horndals järnverk under tre månader 1902, huvudsakligen som avlönad arbetare vid martinugnsombyggnad, samt något i valsverken; Montangeologiska undersökningar i Nerike och Östergötland 1904 – 1905; Tjänstgjort å Kommersekollegii gruvkartekontor 1906; Gruvingeniör och platschef vid Fredriksbergs koppargruvor 1906 – 1907; Studieresor i Tyskland, Belgie...

August Strindberg och Edla Heijkorn

Bild
ur Tjänstekvinnans son (Morfars kommentarer inom kursiv parentes.) ”… I familjen hade ett visst välstånd inträdt. Man hade åter flyttat till Norrtullsgatan. Där var gladare än vid Sabbatsberg, och värdens gossar voro skolkamrater. Trädgården hade fadren icke mera, och Johan sysslade nu mest med böckerna. Han förde en förmögen ynglings liv. Huset var gladt, uppvuxna kusiner och kontorets många bokhållare besökte det om söndagarna, och Johan upptogs i deras umgänge oaktadt sina unga år. Han gick nu i jacka, vårdade sitt yttre och såsom gymnasistförhoppning åtnjöt han ett högre anseende än åren medförde. I trädgården promenerade han, och hvarken bärbuskar eller äppelträd frestade honom synnerligen…” ”…Vid denna tid är det som han ingår, nu vid femton års ålder, sin första reguliera kärleksförbindelse, om det nu var kärlek. (Strindberg var född 1849, alltså 1849 + 15 = 1864. Men det året var Edla Heijkorn 26 år, icke 30, som Strindberg skriver, ty hon var född 1838. GH) Kulturkärleken är e...

Släkten Almström från Almunge. Del 1

Bild
Astris far: Alfred Theodor Almström Föddes i Hammarby by i Nysätra socken, Uppland 1/11 1855. Föräldrar: Inspektoren, sedermera byggmästaren Carl Johan Almström och Christina Catharina Kamph. Astris farfar: Carl Johan Almström Föddes i Sollentuna 26/3 1819. Föräldrar: Arrendatorn Peter (Pehr) Almström i Sten i Sollentuna. Lovisa Lagerström. Carl Johan Almström står antecknad som måg och inspektor på Ryda Kungsgård, som arrenderades av f.d. sjömannen Swen Kamph. Han kom från födelsesocknen Sollentuna troligen till Sewalla, ty där föddes sonen Swen Johan, den 27/2 1848. Som Carl Johan var född 1819, så var han 29 år, då ”farbror Swen” föddes. Sonen nr 2, Carl Gustaf, var född i Nysätra 15/9 1849, så flyttningen från Sevalla till Nysätra skedde väl troligen mellan åren 1848-49. På Ryda Kungsgård finns antecknad som inspektor hos Swen Kamph, åren 1848 – 50, sonen Carl Aug. Kamph, född i Vaxholm 18/2 1817. I dopboken står antecknadt om Carl Aug. Kamph att hans föräldrar ...

Släkten Almström från Almunge. Del 2.

Nu fattas i Carl Johan Almströms släkt blott hans mammas föräldrar och far- och morföräldrar. Hon hette som förut nämnts Lovisa Lagerström, och var född i Pilhamn på Värmdö, 7/6 1794. Hennes föräldrar voro: Båtskepparen och torparen Hans Lagerström i Skepparviken på Värmdö, född 1754 och inflyttad från Grinda 1794. Hans hustru hette Britta Andersdotter och var född 1759. Hon står antecknad som ”Westmans dotter”, hvarföre hennes far säkerligen hette Anders Westman. Beträffande Lagerström är det tyvärr så, att kyrkboken för 1754 just saknas, hvarför hans föräldrar äro mycket svåra att hitta. Brita Andersdotter kan inte hittas i dopboken för 1759, så uppgift om hennes föräldrar kunde ej erhållas. Förmodligen är hon icke född i Värmdö. Vi torde nu vara färdiga med Alfred Theodors faders släkt, och övergå till hans moders släkt. Modern hette som förut nämnts Christina Catharina Kamph, och hon var dotter till f.d. ”sjömannen”, sedermera arrendatorn på Ryda Kungsgård i Nysätra, Swen Kamph, fö...

Släkten Almström från Almunge. Del 3

På Astris begäran har jag forskat lite grand i Uppsala Domkyrkoförsamlings arkiv för att taga reda på hennes farmor och faster, hvilka – som vi förut sett – flyttade från Nysätra in till Uppsala den 5/4 1862. Vi finna henne – Christina Catharina Almström – antecknad som boende i ”Ladukvarteret n: is 11, 12 & 13”, sedermera Nedre Skolgatan 7. Hon blev änka 12/4 1858, då Alfred Theodor var 3 år gammal. I Uppsala stannade familjen emellertid inte länge, ty den 10/11 1864 (då Astris pappa var 9 år) flyttade den till Gävle och blev kvar där ända till 17/11 1879, då utflyttning antecknades från Heliga Trefaldighets församling. Om Astris pappa stannade kvar i Gävle till 24 års ålder, har jag inte konstaterat. Hvilket år han begav sig till sjös, har jag kanske hört av min moder, men jag har ingen anteckning därom. Dock ser det ut som om han gått i skola i Gävle. Troligt är att han aldrig återvände till Uppsala, ty hvarken han eller de äldre bröderna finnes antecknade såsom boende i Nedre S...